lovfallan

Mixa min älskade prinsessa.
Mixa är en hund, pappas hund, som jag haft vid flera tillfällen i längre perioder.
Hon va verkligen min prinsessa av alla hundar genom åren, förutom Ticki.
Men nu e hon död Mixa, pappa ringde idag o sa att hon dog igår hemma.
det va ngt me tarmarna o vetrinären sa att det inte går ngt att göra om man inte kommer in imon 20 min.
Så hon dog, mitt hjärta... hon dog hemma hos pappa i hans famn, fy fan va hemskt det måste varit för honom.
Han hade bara Mixa som sällskap då han valt att bo mitt på landet i ingenstans.

så denna dagen e åt helvete faktiskt. ena tråkiga nyheten efter den andra.
kan det aldrig få vara lungt ngngång?
det värkar storma hela tiden..
snart flyr jag fältet igen in i min sömn där ingen kan komma åt mig.
där ja o mina drömmar om guld o gröna skogar bara existerar.

När ska det sluta komma dåliga nyheter o hända tråkiga saker runt om mig,
är det inte det ena så e det det andra, inget drabbar mig direkt men ändå gör det det iaf.

Jag va sugen på att skaffa en hund, jag älskar djur över allt annat, men vet inte om jag vågar det,
jag vet ju att hunden eller djuret kommer att bli ens bästa vän genom livet för att sen försvinna.

JAG VILL BARA ATT ALLT SKA VA SOM VANLIGT.

jag vill inte att Marcus ska flytta
jag vill inte vara sjuk
jag vill inte att ngn ska dö
jag vill inte att ngt ska hända min bästa vän
jag vill bara att allt ska va som vanligt o att alla mår bra o att alla djur som står mig nära ska leva.

Stackars lilla pappa, lider med han oerhört då jag vet att Mixa va hans allt, hans skötebarn,
hon gick ju för fan före mig ju.
hur ska han klara detta?
han har inget val!
men han börjar bli gammal o krasslig, o hjärtesorg kan sätta värre spår än vad man tror.

men så e det, även djur dör från en.
Jag har aldrig haft ngn nära person som dött i min omgivning,
men jag tror att jag tror att det e värre att mista ett djur än tex en mormor,
kanske låter dumt, sen beror det ju på relationer o sånt med.
men ett djur som har följt en genom livet som älskat dig oavsett vad du gjort
blir mer än en kompis mer än ngt, ett djur älskar ju vilkorslöst, det gör inte en människa.
så jag tror att många ggr så e det värre att mista ett djur än en människa, beroeende på relationen till
människan.

Usch va ja e ledsen nu, tårarna sprutar o snoret rinner o febern känns som den ska bränna sönder mitt skinn.

VA FAN SKA ALLT NEGATIVT KOMMA PÅ EN GÅNG FÖR? KAN DET INTE DELA UT SIG LITE MER JÄMT?

Av en hunds vänlighet kan man lära sig hur människan borde vara.

En hund är bästa tänkbara sällskap. Den stör inte ens tankar och avbryter inte om man talar högt för sig själv. Hundarna blir så som de uppfostras. Då de flesta människor själva har fått en felaktig uppfostran kommer de även att uppfostra sina hundar galet. Det är inte hundarnas fel.